Fackligt
AI & Arbetslivet
Anton Levein & Julius Petzäll Mendonca••21 sidor
Sammanfattning
När AI och algoritmer tar över chefens roll förändras arbetet i grunden. Tusentals svenska lagerarbetare styrs redan idag av algoritmer, med konsekvenser som ökad stress, minskad autonomi och större löneklyftor. Samtidigt visar forskningen att produktivitetsvinsterna från automatiseringen varit förvånansvärt små, trots enorma investeringar.
Om rapporten
Den här rapporten från Framtidsfabriken analyserar, med stöd av den banbrytande
rapporten "Algoritmen som chef" och Nobelpristagaren Daron Acemoglus forskning, hur AI påverkar arbetslivet. Rapporten identifierar utmaningarna och ger konkreta rekommendationer till arbetarrörelsen om hur teknikutvecklingen kan styras i en riktning som gynnar arbetstagarna – istället för att motverka dem.
AI är här för att stanna, men vem den ska gynna är fortfarande en öppen fråga.
Arbetarrörelsen har nu möjligheten att ta initiativet och forma ett arbetsliv där
tekniken stärker människan, inte tvärtom.
När ChatGPT lanserades i slutet av 2022 förändrades diskussionen om artificiell
intelligens nästan över en natt. Plötsligt blev det uppenbart för allmänheten att AI
inte bara var en avlägsen framtid utan en högst påtaglig verklighet som redan börjat
omforma samhället. Men medan mycket av debatten fokuserat på hur AI kan hjälpa
exempelvis skribenter, programmerare och tjänstemän, har långt mindre
uppmärksamhet ägnats åt hur AI och algoritmisk styrning påverkar arbetares vardag
och arbetsvillkor.
Detta är problematiskt eftersom algoritmisk arbetsledning redan idag är en
vardagsrealitet för tusentals svenska arbetare, särskilt inom logistik- och
transportsektorn. Forskningen visar dessutom att tekniken riskerar att skapa nya
klyftor och försämra arbetsvillkoren för stora grupper om den inte implementeras
med hänsyn till arbetstagarnas behov och rättigheter.
Nobelpristagaren och MIT-professorn Daron Acemoglu och hans kollega Pascual
Restrepo har i banbrytande forskning visat att automation har bidragit till mellan 50-
70% av den ökade löneojämlikheten i USA mellan 1980-2016. Ännu mer
anmärkningsvärt är att dessa ökande klyftor skett samtidigt som de totala
produktivitetseffekterna varit förvånansvärt blygsamma – enligt deras beräkningar
endast omkring 3,4% under hela 36-årsperioden.
Denna rapport undersöker hur AI och algoritmisk arbetsledning påverkar arbetslivet i
Sverige, med särskilt fokus på lagerarbetare. Genom att sammanfatta forskning,
erfarenheter från fältet och regleringsperspektiv, syftar rapporten till att förse
arbetarrörelsen med kunskap och verktyg för att proaktivt påverka
teknikutvecklingen i en riktning som gynnar arbetstagare.
Citera rapporten
Anton Levein & Julius Petzäll Mendonca (2025). AI & Arbetslivet. Framtidsfabriken. https://framtidsfabriken.se/rapporter/ai-and-arbetslivet
