Fackligt

AI & Arbetslivet

Anton Levein & Julius Petzäll Mendonca21 sidor

Sammanfattning

När AI och algoritmer tar över chefens roll förändras arbetet i grunden. Tusentals svenska lagerarbetare styrs redan idag av algoritmer, med konsekvenser som ökad stress, minskad autonomi och större löneklyftor. Samtidigt visar forskningen att produktivitetsvinsterna från automatiseringen varit förvånansvärt små, trots enorma investeringar.

Om rapporten

Den här rapporten från Framtidsfabriken analyserar, med stöd av den banbrytande rapporten "Algoritmen som chef" och Nobelpristagaren Daron Acemoglus forskning, hur AI påverkar arbetslivet. Rapporten identifierar utmaningarna och ger konkreta rekommendationer till arbetarrörelsen om hur teknikutvecklingen kan styras i en riktning som gynnar arbetstagarna – istället för att motverka dem. AI är här för att stanna, men vem den ska gynna är fortfarande en öppen fråga. Arbetarrörelsen har nu möjligheten att ta initiativet och forma ett arbetsliv där tekniken stärker människan, inte tvärtom. När ChatGPT lanserades i slutet av 2022 förändrades diskussionen om artificiell intelligens nästan över en natt. Plötsligt blev det uppenbart för allmänheten att AI inte bara var en avlägsen framtid utan en högst påtaglig verklighet som redan börjat omforma samhället. Men medan mycket av debatten fokuserat på hur AI kan hjälpa exempelvis skribenter, programmerare och tjänstemän, har långt mindre uppmärksamhet ägnats åt hur AI och algoritmisk styrning påverkar arbetares vardag och arbetsvillkor. Detta är problematiskt eftersom algoritmisk arbetsledning redan idag är en vardagsrealitet för tusentals svenska arbetare, särskilt inom logistik- och transportsektorn. Forskningen visar dessutom att tekniken riskerar att skapa nya klyftor och försämra arbetsvillkoren för stora grupper om den inte implementeras med hänsyn till arbetstagarnas behov och rättigheter. Nobelpristagaren och MIT-professorn Daron Acemoglu och hans kollega Pascual Restrepo har i banbrytande forskning visat att automation har bidragit till mellan 50- 70% av den ökade löneojämlikheten i USA mellan 1980-2016. Ännu mer anmärkningsvärt är att dessa ökande klyftor skett samtidigt som de totala produktivitetseffekterna varit förvånansvärt blygsamma – enligt deras beräkningar endast omkring 3,4% under hela 36-årsperioden. Denna rapport undersöker hur AI och algoritmisk arbetsledning påverkar arbetslivet i Sverige, med särskilt fokus på lagerarbetare. Genom att sammanfatta forskning, erfarenheter från fältet och regleringsperspektiv, syftar rapporten till att förse arbetarrörelsen med kunskap och verktyg för att proaktivt påverka teknikutvecklingen i en riktning som gynnar arbetstagare.

Dela artikel

Citera rapporten

Anton Levein & Julius Petzäll Mendonca (2025). AI & Arbetslivet. Framtidsfabriken. https://framtidsfabriken.se/rapporter/ai-and-arbetslivet