Framtidsfabriken släpper nu rapporten"AI och Arbetslivet", där vi analyserar forskning från Nobelpristagaren Daron Acemoglu och sammanfattar lärdomar från vårt samtal med Jenny Wrangborg utifrån Algoritmen som chef. Vi sammanfattar de förändringar som EU:s AI-akt och plattformsdirektivet för med sig och hur dessa kan användas för att på ett produktivt sätt reglera AI och algoritmisk management.
Arbetstagarinflytande är avgörande. När anställda och deras representanter involveras tidigt skapas lösningar som gynnar både produktivitet och arbetsmiljö. Utvecklingsavtalets verktyg, som arbetstagarkonsulter, bör användas mer systematiskt för att bedöma konsekvenserna av nya algoritmiska system. Möjligheten att kunna stoppa automatiserade beslut skapar större möjlighet till inflytande och incitament till samförstånd.
När ChatGPT lanserades i slutet av 2022 förändrades diskussionen om artificiell intelligens nästan över en natt. Plötsligt blev det uppenbart för allmänheten att AI inte bara var en avlägsen framtid utan en högst påtaglig verklighet som redan börjat omforma samhället. Men medan mycket av debatten fokuserat på hur AI kan hjälpa exempelvis skribenter, programmerare och tjänstemän, har långt mindre uppmärksamhet ägnats åt hur AI och algoritmisk styrning påverkar arbetares vardag och arbetsvillkor.
AI och algoritmisk arbetsledning har snabbt blivit en realitet för många arbetare, särskilt inom lagerbranschen. Tusentals svenska arbetare upplever redan idag att deras arbetsdagar styrs av algoritmer, med konsekvenser som ökad stress, minskad autonomi och växande löneklyftor. Samtidigt är produktivitetsvinsterna från automatiseringen betydligt mindre än förväntat.
I rapporten Algoritmen som chef visar Jenny Wrangborg och Magnus Thorn Jensen hur arbetet inom lager i norden idag är präglad av starkt autoritär företagskultur driven av digitalisering och algoritmisk detaljstyrning. De negativa effekterna på stress, hälsa och välmående i arbetet är tydliga. Diskussionen kring digitaliseringens och automatiseringens positiva och negativa effekter har pågått länge, men när AI kommer in i bilden accellererar strukturomvandlingen.
Framtidsfabriken släpper nu rapporten"AI och Arbetslivet", där vi analyserar forskning från Nobelpristagaren Daron Acemoglu och sammanfattar lärdomar från vårt samtal med Jenny Wrangborg utifrån Algoritmen som chef. Vi sammanfattar de förändringar som EU:s AI-akt och plattformsdirektivet för med sig och hur dessa kan användas för att på ett produktivt sätt reglera AI och algoritmisk management.
Arbetstagarinflytande är avgörande. När anställda och deras representanter involveras tidigt skapas lösningar som gynnar både produktivitet och arbetsmiljö. Utvecklingsavtalets verktyg, som arbetstagarkonsulter, bör användas mer systematiskt för att bedöma konsekvenserna av nya algoritmiska system. Möjligheten att kunna stoppa automatiserade beslut skapar större möjlighet till inflytande och incitament till samförstånd.
Rapporten AI och Arbetslivet presenterar konkreta reformer för arbetsplatser, kollektivavtalsparter och politiska beslutsfattare om hur AI och algoritmisk arbetsledning kan användas på ett sätt som stärker arbetstagarnas kompetens, näringslivets produktivitet, och skapar en rättvisare resursfördelning.
Arbetarrörelsen står vid ett vägskäl. Frågan är inte längre om AI kommer att forma framtiden, utan hur och för vem. För att säkra LO-arbetarnas framtid i ett alltmer teknikpräglat arbetsliv behöver vi gemensamt agera nu.
Anton Levein, Julius Petzäll Mendonca
Framtidsfabriken
