Djuplodande analyser om svensk arbetsmarknad, facklig organisering och arbetstagarnas framtid. Som podd, debatt och rapporter.
Läs mer om ossEtt år efter Arbetsmarknad utan arbete har alla tre granskade finansinstitut, Bank of America, Morgan Stanley och Goldman Sachs, reviderat sina humanoidprognoser uppåt. Uppföljningen uppdaterar rapportens tillverkningsbaserade prognos, prövar tidslinjen mot utfallet 2025 och drar slutsatser ur ett fackligt perspektiv.
Inom tio år kan människoliknande humanoida robotar konkurrera om jobb inom logistik, industri och delar av vården. Mellan 2,5 och 7 miljoner humanoider väntas vara i bruk globalt redan 2035. Den svenska arbetslinjen är hotad när konkurrensen om jobben hårdnar. Humanoider och AI kommer inte göra sitt intåg i framtiden, de formar arbetsmarknaden redan nu. De konkurrerar de om arbeten inom kontorsstöd, lager och på fabriksgolv. Inom tio år når de kommersiell service och enklare vård. Inom femton år påverkar de stora delar av svensk arbetsmarknad. I denna rapport har vi gjort en sammanslagning av några av världens mest inflytelserika finansiella institutioner och deras analys av vilka yrken humanoida robotar väntas vara kapabla att utföra.
När AI och algoritmer tar över chefens roll förändras arbetet i grunden. Tusentals svenska lagerarbetare styrs redan idag av algoritmer, med konsekvenser som ökad stress, minskad autonomi och större löneklyftor. Samtidigt visar forskningen att produktivitetsvinsterna från automatiseringen varit förvånansvärt små, trots enorma investeringar.
Är AI en bubbla? Inom kort släpper Framtidsfabriken rapporten Arbetsmarknad utan arbete. När vi under hösten 2025 skriver denna rapport avlöser rubrikerna från techsektorn varandra. Nya humanoida robotar lanseras, AI-forskningen gör nya framsteg och självkörande taxibilar trafikerar San Fransicos gator. Framtiden har aldrig känts så nära, och samtidigt får det oss att undra, vad kommer hända med arbetsmarknaden? Om detta, skriver vi i vår rapport.
Läs mer →Hans Moravec beskrev i “Mind Children: The Future of Robot and Human Intelligence” arbetsmarknaden som ett landskap med kullar och dalar, där stigande vatten symboliserar teknologins framsteg. När vattnet stiger försvinner några arbetsuppgifter som ett steg i industrialiseringen. Ända sedan spinnrocken rök till förmån för textilfabrikerna och boktryckarkonsten snodde skribentjobbet från prästerna har detta skett. Men med en allt snabbare och omvälvande förändring börjar det bli svårt att visualisera om det finns tillräckligt med jobb där uppe på kullarna. Max Tegmark tar det i Liv 3.0 ännu längre, genom att skriva en anekdot om två hästar som för ett samtal om bilens intåg på deras arbetsmarknad. När T-Forden 1908 gjorde sitt intåg på marknaden fanns i Nordamerika cirka 19 miljoner hästar. När Volvo Amazon lanseras 50 år senare har antalet hästar sjunkit till cirka två miljoner. Vad är det som säger att det samma inte _skulle_ kunna hända med vår arbetsmarknad? Bara för att vi inte kan föreställa oss ett samhälle där vi inte konsumerar mer och mer vilket skapar nya människojobb, så betyder inte det att det inte är ett möjligt scenario. Det är en samhällsomvälvande kraft, trots att ChatGPT bara gissar om du ber den summera ditt exceldokument.
Läs mer →När ChatGPT lanserades i slutet av 2022 förändrades diskussionen om artificiell intelligens nästan över en natt. AI blev plötsligt inte bara framtid utan en högst påtaglig verklighet som redan formar arbetslivet. Trots detta har diskussionen hittills varit ensidig. Fokus har legat på AI:s potential för tjänstemän och experter, medan konsekvenserna för arbetare och LO-kollektivet när AI gör debut i på arbetsplatsen hamnat i skymundan. Leder till stress och sämre arbetsmiljö För tusentals lagerarbetare i Sverige är AI och algoritmisk arbetsledning redan vardag. I rapporten Algoritmen som chef från Jenny Wrangborg och Magnus Thorn Jensen blir det tydligt att algoritmisk styrning leder till ökad stress, försämrad arbetsmiljö, minskad autonomi och större löneklyftor. Samtidigt visar forskning från Nobelpristagaren i ekonomi 2024 Daron Acemoğlu att produktivitetsvinsterna av automatiseringen varit förvånansvärt små – trots stora investeringar.
Läs mer →Framtidsfabrikens femte avsnitt tar vi oss an ett av samtidens mest missbrukade begrepp: produktivitet. Vad betyder det egentligen – och vem är det som blir mer produktiv när någon talar om att "vi måste jobba smartare"? Vi pratar om sambandet mellan produktion och konsumtion, om varför industrins produktivitetskommission vill blåsa nytt liv i effektivitetstänkandet – och om vad den statliga produktivitetskommissionens rapport egentligen säger om Sveriges framtid. Tillsammans med Daniel reder vi ut hur offentliga investeringar kan driva på produktivitet och välfärd, och varför solidarisk lönepolitik inte bara handlar om rättvisa – utan också om att hålla hela samhällsmaskinen i gång. Och mitt i allt: finns det fortfarande plats för drömmen om kortare arbetstid? 🎧 Häng med på ett avsnitt som blandar ekonomisk analys, facklig erfarenhet och framtidslust – perfekt för dig som vill förstå hur vi egentligen bygger ett samhälle som blir bättre, inte bara snabbare. Våra länkar: https://Framtidsfabriken.nu
I Framtidsfabrikens fjärde avsnitt tar LO-ekonomen Klara Gullström med oss på en faktaspäckad vandring genom arbetstidsstatistik, mytbildning och politik. Vi pratar om rapporten “Sverige arbetar mycket”, om varför fler röda dagar inte betyder mindre arbete och om hur ett högre arbetskraftsdeltagande kan lura oss att tro motsatsen. Samtalet landar i allt från arbetstidsförkortningens potentiella kostnader och vinster till föräldraskyddets roll för jämställdheten – och kryddas med både Keynes och chatGPT på vägen. Dessutom: en snabbkurs i hur arbetsgivarsidans siffror kan få nästan vilket land som helst att se latare ut än Turkiet, och varför “flexpension” inte räcker om man står vid sågverket eller jobbar nattskift på akuten. Häng med på ett samtal som kombinerar knivskarp statistik, politisk spets och en nypa facklig humor – perfekt för dig som vill förstå varför frågan om 35-timmarsvecka är både gammal och hyperaktuell.
I detta avsnitt av Framtidsfabriken djupdyker Anton och Julius i inkomststatistiken för Sveriges absolut rikaste – och kontrasterar deras extrema inkomster med villkoren för vanliga löntagare. Vi pratar om varför det i Sverige idag lönar sig mer att äga än att arbeta, och vad det gör med samhällskontraktet, tilliten och demokratin. Vi går från systemkritik till konkreta exempel: från 90-mils långa falukorvar till lastbilslass av lösgodis – allt för att illustrera absurditeterna i dagens förmögenhetsfördelning. På vägen tar vi också upp regeringens lånefinansierade satsningar, lönesänkningar för Samhall-anställda och vad extrem ojämlikhet egentligen gör med ett samhälle. Dessutom lanserar vi galetrik.se – vår nya kampanjsajt där du själv kan jämföra din inkomst med svenska miljardärer. Hur många långburkar tjänar de i minuten? Och hur mycket skatt betalar de egentligen?
När ChatGPT lanserades i slutet av 2022 förändrades diskussionen om artificiell intelligens nästan över en natt. Plötsligt blev det uppenbart för allmänheten att AI inte bara var en avlägsen framtid utan en högst påtaglig verklighet som redan börjat omforma samhället. Men medan mycket av debatten fokuserat på hur AI kan hjälpa exempelvis skribenter, programmerare och tjänstemän, har långt mindre uppmärksamhet ägnats åt hur AI och algoritmisk styrning påverkar arbetares vardag och arbetsvillkor. Följ med i ett samtal om AI och algoritmisk management.
Vad är det som egentligen styr våra löner? Hur påverkar produktivitet, mervärde och maktförhållanden i ekonomin vår inkomst? I premiäravsnittet av Framtidsfabriken gräver vi ner oss i den solidariska lönepolitikens grundvalar, hur innovation och strukturomvandling förändrar marknaden. Vi reder ut begreppen, utmanar nyliberala myter och diskuterar framtidens fördelning av makt och resurser. Studierna vi hänvisar till: OECD om Monopsoni Det ekonomisk-politiska spelet Konkurrens om idéproduktion i ett svenskt landskap av ekonomiska experter och politiska beslutsfattare 1962–1990, Elisabeth Lindberg Union Density Effects on Productivity and Wages The divergent dynamics of labor market power in Europe
